Jag var på begravning idag. Nu var det ingen närstående utan ville bara visa min respekt och att jag fanns där. Det är något speciellt med begravningar utom då det uppenbara av sorg hos mig och alla andra närvarande. Det är tanken på den egna dödligheten och trots att vi inte vill tänka på det eller direkt i vår ålder funderar ofta över det så kommer det oundvikliga en dag att hända. 

Nu tänkte jag inte skriva någon nerslående negativt inlägg idag men vi får se vart det här tar vägen. Döden är något obegripligt och ofattbart för mig, jag förstår bara inte att de helt enkelt kan ta slut, jag fattar förövrigt inte heller att jag blir äldre men det är en annan sak.

Jag är uppväxt i en kristen familj, min mor och mormor är djupt kristna så jag har blivit inbarkad på den stigen ända sedan barnsben. Och det är sådana här dagar som idag jag kan förstå varför religion är så stort och finns, det är just för att vi är rädda för vår egen dödlighet och vill finna trygghet i att de vi älskar och vi själva alltid skall finnas kvar. Jag blir rädd bara när jag tänker på det, jag vill aldrig heller dö. Visst jag vill att Jag alltid skall finnas kvar.

Anledningen att jag blir rädd har dock inte mest med just det att göra det har nog mer att göra med osäkerheten religion har fått som effekt på mig. Jag vet inte om jag skall våga tro eller om jag bara skall se logiskt på det och att vi trots allt bara är en slump, bakterier på en stor fet sten ute i rymden som oundvikligen en dag bara kommer att försvinna. Visst finns det mer tröst att hämta i gator av guld och oändligt liv, men jag har aldrig å andra sidan gillat att ta den fega vägen ur någonting.

Svårt ämne, men skall man se det positiva av det hela och för att nästan citera en film. Gud och alla änglarna kanske avundas oss för allt är mycket vackrare om man vet att det aldrig kommer hända igen, om man vet att det här ögonblicket är nu och inte förevigt. Det är som en sång på radio. Hör man en låt man gillar så känns det extra mycket i kroppen men far man hem och sätter den på repeat på stereon så tappar den sitt skimmer.

 Så, jag sattsar nog det viktigaste jag har på att inte ha något att ångra på min dödsbädd. Med det menar jag att jag vill både ha levat men även känna att jag inte fört någon negativ inverkan på de människor jag mött genom mitt liv. Jag vill bli ihågkommen som en kul snubbe men även ärlig och snäll.

Så barn av idag (säger jag högt med min bryska, respektingivande, 22 åriga stämma).  När ni ser en gammal man gå över gatan, viska inte om hur fånig han ser ut med sina rynkor och högt uppdragna byxor eller hur ni bäst kan norpa hans plånbok. Lyft istället på mössan och önska honom en god dag.

Läs först den här artikeln http://aftonbladet.se/vss/goteborg/story/0,2789,1038597,00.html . Däri tar de bland annat upp hur cannabis är ”en av de viktigaste inkomstkällorna för den organiserade brottsligheten” ”Handeln omsätter miljardbelopp” sedan hur det ”Under de kommande två åren satsas 14 miljoner extra på att stoppa handeln med cannabis i Sverige.”.Först den rent praktiska och ekonomiska frågan. Skulle inte Sverige kunna använda dessa 14 miljoner plus de andra otaliga miljonerna som används i jakten på de personer som importerar cannabis till något bättre? Text skola vård och omsorg ( och andra tyngre droger)? För att inte tala om de miljarder Sverige går miste om i försäljning. Varför inte sälja cannabis på Systembolaget också bredvid alkoholen som har visat att den har minst lika skadlig inverkan på kropp och psyke. För att inte tala om vanebildningen och vad alkohol kostar samhället varje år. Nu tänker garanterat vissa av er ”Men idiot! Fattar du inte hur mycket sjukhuskostnaderna och avvänjnings kostnader för landet kommer öka?” Svaret på det är enkelt, nej jag fattar det inte.Först och främst så minskar vi den organiserade brottslighetens inkomster vilket alltid är bra sedan så får vi in mer pengar i kassan som vi idag går miste om för hur vi än väljer att kika fram mellan våra fingrar så är det alltid någon annan som kommer att förse marknaden så länge det finns en efterfrågan.Sedan den här tragiska händelsen http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1038705,00.htmlKillen kommer över en för tillfället Laglig drog eftersom den rätt nyligen har blivit kemiskt framställd. Denna drogen i fråga har en väldigt liknande effekt som den betydligt tyngre drogen LSD men förutom det så har den även en biverkning som gör att om man är bärare av en väldigt vanlig icke ärftlig blodsjukdom så är risken överhängande att man dör i kramper eller blodpropp efter att man tagit drogen.Dessa syntetiskt framställda droger kommer för en väldigt lång framtid att kunna flöda fritt. Den ena skadligare än den andra då säkerheten för varje gång ett tidigare preparat blir olagligt sänkas för att kunna framställa den nya drogen. Det är något som inte kommer ge sig, så fort en ny drog blir olaglig så kommer en ny och tar dess plats.Angående argumentet att cannabis skulle vara en inkörsport till tyngre droger. Som aftonbladet säger ”70 procent av alla missbrukare har provat eller använder sig av cannabis.”, då undrar jag hur många av dessa som någon gång provat eller använder sig av alkohol. Sedan får man inte tag i cannabis så hittar man på något annat. Jag tror (observera, jag tror) att cannabis kan vara en drog majoriteten kan ”nöja” sig med. De flesta som sedan går vidare till tyngre droger skulle gjort det likväl om de börjat med cannabis eller alkohol för det är i största sannolikhet inte drogerna som i sig är grunden till deras problem.Nu säger jag inte att droger (inklusive alkohol och tobak), är något bra. Jag uppmanar inte heller någon att börja med det. Om man tänker efter så är de rätt löjligt att hålla på med och om man riktigt tänker efter rätt så meningslöst. Men folket och däribland jagsjälv tycks ändå ha något behov av dessa preparat för att kunna slappna av och för vår sociala kultur.Finns så mycket mer att säga i det här ämnet så försökte begränsa mig ordentligt. Men jag uppmanar alla att tänka själva och ta sig en funderare om etik alltid skall få gå före logik.