Sommaren är slut, verkligen slut. (Kanske har varit det ett tag nu, men de släpper inte ut mig så ofta.)

Depressioner och ångestattacker börjar att med allt tätare intervall gnaga på oss nordbors sinnen. Våra själar visar åter på det tomrum vi alla bär och de ärr vi så länge burit börjar klia och irritera åter igen.

Så, vad gör vi då? Bäddar ner oss i soffan, under en varm filt skyddade bakom en ruta fylld med våra nära och kära är vi säkra, här är vi oslagbara. Skyddade från världen, oss själva och våra tankar.

Att tänka är farligt, det är tankarna som förgör oss. Att sitta tyst och bara låta alla de tusentals tankar och känslor du inte vågat tänka tidigare anfalla en efter en, eller flera på en gång tills allt vi kan se är det överväldigande hindren i vår vardag.

Nice va?! Så kan det vara eller bli om du inte tar eller vågar stanna upp och ge insidan lite tid då och då för att besegra några av dina tankar innan de tar dig. Gräv inte ner dig i dina tankar men våga släppa fram dem.

Alla har vi förhoppningsvis ett par tillfällen i vår vardag då tankarna kommer, inte bara när man sitter tyst som jag tidigare ”föreslog”.  Det kan vara vad som helst, när du joggar, stickar en mössa eller kör till jobbet.

Nu, skall vi sparka rumpan av några av våra läskigaste tankar, de som mest trycker ner oss som individer.

Sentimentalitet kan vara en bra sak, men det är också något som hindrar oss från att utvecklas att ta risker. Vår konservativa separations ångest från vad vi känner till, vår trygghet. Beställ in en rätt du aldrig hört namnet på förr för en gångs skull!

Så, vad är du bra på att göra med dina händer? Eller, ja du behöver inte ens vara bra på det, vi ska bara göra det! Ger du det tid och omsorg så kommer resultatet att vara något du blir stolt över. Är nog till och med bättre om det är något du aldrig gjort, ja så gör vi!

Bestäm ett till ytan litet fysiskt projekt, lägg ner din tid och kärlek på denna tingest. Inte bara en dag eller en helg, sätt dig med den då och då när du känner att du vill tänka men ändå vara i skydd av en handling.

Säg nu, du har ditt föremål, du har jobbat låt säga, en eller två månader då och då med denna. Du är stolt över vad du åstadkommit och du vill visa upp den. Men det ska du inte få göra, vi skall lossas som att den aldrig existerat. Ditt skötebarn kommer aldrig att få se dagens ljus. Faktum är att den kommer inte ens att existera längre.

Slå sönder den, bränn den och släng bort den! Hur känns det nu? Allt jobb till ingen nytta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag och några vänner har under en tid arbetat med ett projekt att knåpa ihop en mer förtroendeingivande ärlig sida som inte gör allt för att vilseleda sina kunder till skillnad från Jamba, Cellus och gänget. På vår webb kan du köpa en ringsignal...

Scenario ett, ni skall åt samma håll och ni går och småpratar. Någon av er skall av före och ni säger adjö och den andra går vidare.   Scenario två, ni går åt samma håll, en skall av före och ni stannar men den här gången stannar ni och ”ber&r...

Jag är så less på att mitt högra kalsongben alltid åker upp mot familjejuvelerna. Jag förstår inte varför?! Vad jag framför allt funderar på är varför det bara det högra och inte även(/eller bara) det vänstra?   Jag har nyligen inhandlat ett antal k...

Tänk på det, de är en fet skillnad.

Tänkte bara en snabb tanke som började bekymra mig. Hur skall det gå för framtidens tiggare när ingen har kontanter på sig längre utan alla har betalkort eller någon typ av chip inplanterat i handen som man betalar med?   Kommer de ta kort eller komm...