Vilken klyscha men ack så sant. Jag har alltid önskat att jag hade varit en av dem som kunnat utrycka sig så starkt i ord att vad jag egentligen sa inte hade gjort varken till eller från bara det att folk lyssnade för att de jag hade att säga var så bra sagt. Men å andra sidan är inte det fel? Att de som skriker högst med de vackraste orden skall få kalla vad de säger för sanningen, vägen, upplysningen och framför allt att folk lyssnar?Att ha något viktigt att säga och att kunna framföra det på rätt sätt så att folk tar det till sig är två vitt skilda saker. Tyvärr... Som tur är finns det många människor med den här kvaliteten, men tyvärr en gång till så finns det otaliga fler med bara talet och skriftens förmåga. Kunskap, eller snarare bristen på kunskap är vad dessa talare ändvänder mot sina följeslagare. Censur av kunskap i andra ord. Jag tror att om folket på jorden någonsin kommer bli fria i fred så är det inte med tvång utan med spridandet av kunskap som kommer leda oss dit. All information skall vara fri att betraktas av dem de berör. (Ta nu inte de här för att jag är för piratkopiering tröga miffon, du vill väl ha betalt när du lagar min bil eller kokar min mat?)Å nej, en till som tänker rädda världen! Fan också! Jag blir lite filosofisk ibland, tänker ofta i de här banorna. Önskar bara att jag var en av de lyckliga att kunna utrycka sig i ord så att ni hade lyssnat. Men för att bara karva mig själv i ryggen lite så måste frågan ställas, har jag något att säga som är värt att sägas?Det här är ett för tungt ämne att ta allt i ett, första råden var ju trots allt ”skriv kort bli läst”. Skall fortsätta med min presentation av mig själv nästa inlägg, ville bara påbörja detta redan nu då det känns som en passande tid. Kanske var tom de här en del av presentationen.